VÄLKOMMEN TILL MIG
Då var det dags för mig att skaffa mig en blogg. Händer alltid så mycket kul i mitt liv o detta måste jag ju dela med mig till övriga världen.
Tänkte börja med att presentera mig lite.
Är snart trettio år. Känns faktiskt inte bra alls. Alla runt omkring är sambos, har barn, barn på väg, förlovade, gifta o det känns som om alla har kommit någonstans i sitt liv. Jag bor i en super fin trea med min kompis o en galen hund o en ännu galnare katt. Jag är singel o trivs bra med det. Vill iof inte vara singel resten av mitt liv men anser att jag har det bättre ensam än i ett förhållande där jag inte är hundra procent säker. Tyvärr är det så att desto längre man är singel desto kräsnare blir man. Kanske det blir så att jag o Bilbo (min galna vita hund) skaffar en lillebror i hundformat o lever i en stuga ute i skogen o blir den galne tanten med hundarna. Simba får givetviss oxå följa med. Kanske han vill ha en lillebror i kattformat? Kommer sluta med att jag skaffar tio hundar, tjugo katter, två getter, fyra får o tio hönor o en tupp. O så lever vi lyckliga där i alla våra dagar. Man måste ha back-up planer fall i fall kärleken skiter sig.
Jag är uppväxt i ett litet samhälle utanför lund. Med skogen runt knuten. Kärnfamilj med villa, volvo o vovvar. Mamma Anita, pappa Lars o min ett år yngre bror Patrik. Världens bästa uppväxt i världens finaste hus. Älskar att åka hem till mams o paps o mysa i trädgården. Dock har mina päron samlat på sig en hund till. Dom har Hampus sex år som är bra vän med Bilbo. Fast dom har rykt ihop o Bilbo saknar en bit av sitt öra som minne av deras duster. För nån månad sedan skaffade mina päron lille Dixon. En super söt liten cockis valp. Mindre kul att Bilbo o jag inte är välkomna ut mer. Jo det är vi men det är svårare nu med tre hundar. Förr kunde vi åka ut där o stanna i några dagar o mysa men nu är det tuffare. Två hundar åt gången i trädgården. Sen ska man byta ut den ena till en annan o så får man hålla på. Men jag har iof bara varit där ute en gång sen dom skaffade Dixon. Ska bli spännande för mina päron när jag ska på semester. Då får dom passa min Bilbo. Jag vill inte lämna in honom på hotel för han gillar inte andra hundar. Sen hade jag varit orolig hela resan om han trivs? om han är glad? om han får pussar? om han får sova under täcket hos någon? om han får leka med bollen tjugo timmar om dagen? om han är rädd? Nej då är det bättre att mams o paps får ett litet helvet o passa alla tre.
Tänkte börja med att presentera mig lite.
Är snart trettio år. Känns faktiskt inte bra alls. Alla runt omkring är sambos, har barn, barn på väg, förlovade, gifta o det känns som om alla har kommit någonstans i sitt liv. Jag bor i en super fin trea med min kompis o en galen hund o en ännu galnare katt. Jag är singel o trivs bra med det. Vill iof inte vara singel resten av mitt liv men anser att jag har det bättre ensam än i ett förhållande där jag inte är hundra procent säker. Tyvärr är det så att desto längre man är singel desto kräsnare blir man. Kanske det blir så att jag o Bilbo (min galna vita hund) skaffar en lillebror i hundformat o lever i en stuga ute i skogen o blir den galne tanten med hundarna. Simba får givetviss oxå följa med. Kanske han vill ha en lillebror i kattformat? Kommer sluta med att jag skaffar tio hundar, tjugo katter, två getter, fyra får o tio hönor o en tupp. O så lever vi lyckliga där i alla våra dagar. Man måste ha back-up planer fall i fall kärleken skiter sig.
Jag är uppväxt i ett litet samhälle utanför lund. Med skogen runt knuten. Kärnfamilj med villa, volvo o vovvar. Mamma Anita, pappa Lars o min ett år yngre bror Patrik. Världens bästa uppväxt i världens finaste hus. Älskar att åka hem till mams o paps o mysa i trädgården. Dock har mina päron samlat på sig en hund till. Dom har Hampus sex år som är bra vän med Bilbo. Fast dom har rykt ihop o Bilbo saknar en bit av sitt öra som minne av deras duster. För nån månad sedan skaffade mina päron lille Dixon. En super söt liten cockis valp. Mindre kul att Bilbo o jag inte är välkomna ut mer. Jo det är vi men det är svårare nu med tre hundar. Förr kunde vi åka ut där o stanna i några dagar o mysa men nu är det tuffare. Två hundar åt gången i trädgården. Sen ska man byta ut den ena till en annan o så får man hålla på. Men jag har iof bara varit där ute en gång sen dom skaffade Dixon. Ska bli spännande för mina päron när jag ska på semester. Då får dom passa min Bilbo. Jag vill inte lämna in honom på hotel för han gillar inte andra hundar. Sen hade jag varit orolig hela resan om han trivs? om han är glad? om han får pussar? om han får sova under täcket hos någon? om han får leka med bollen tjugo timmar om dagen? om han är rädd? Nej då är det bättre att mams o paps får ett litet helvet o passa alla tre.
Lekstugan hemma i mina föräldras trädgård.
