VÅREN ÄR HÄR ....

Nu har våren äntligen kommit. Vintergäck, snödroppar o tulpaner börjar synas lite här o där i garden. Familjen kärlek har tackat för sig o man ser endast en liten högg av snö, några morötter o kolen som va deras ögon. Ses nästa vinter. Nu välkomnar vi våren med öppna armar. Har börjat titta på utemöbler men insåg att det är lite för kallt för kaffe i solen. Får hålla oss några veckor till. Men lika bra o kolla upp olika försäljare för snart är det tillräckligt varmt för ute säsongen.

Vårtecken i garden


VISSA DAGAR ÄR BARA SÅ DÄR BRA ...

Trots att solen inte lyser längre. Trots att det är minus på termometern. Trots att det är många "att göra" på min lista. Trots att jag har för lite tid ... så är allt sådär sjukt bra. Jag trivs som fisken på jobb. Fast visst ibland är det långa dagar. Vissa dagar är 10 andra är 14. Men det är bara denna månaden som är lite märklig. Hoppas jag i alla fall. Men jag är glad att jag har ett jobb.

Idag va en händelserik dag på jobb. Började med att Turistbyrån invigdes. Detta kommer göra så att vi får fler besökare på Dunkers. O då kan jag briljera med min kunskap om utställningarna. För snart är jag lärd. Hänger med på alla guidade turer som jag hittar. O plöjer igenom böcker om historia. Just nu läser jag om andra världskriget o hur folket hade det under mörkläggningen o ransoneringen. Mycket intressant. Måste be mormor o morfar berätta om dessa perioder för mig. Jag kan väl inte säga att jag är särskilt kultur intresserad men när man jobbar med det o får chansen att gå runt med experter inom historia. Då blir det faktiskt rätt intressant. Visste ni att den 28 februari 1710 blev Skåne svenskt? Magnus Stenbock befriade oss från danskarna. Detta ägde rum i Ringstorp utanför Helsingborg.


Här knyts band mellan kultur o turism

Dagen gick snabbt som bara den. Klockan 17 var det musikunderhållning i foajén. Små barn i storlek två äpplen spelade fiol. Visst va det många felskär med fiolpinnen. Ibland fick man gåshud av detta skärande ljud. Men dom va så söta o duktiga. Inne i turistbyrån har dom en liten shop med saker som representerar utställningarna o Helsingborg. 15% rabatt fick man idag. Klart man handlade. Blev en present till mamma o en likadan till mig. Vad jag köpte ska jag visa efter hennes födelsedag. Sen va det dags o packa ihop sig o åka hem. Denna dagen har gått så sjukt snabbt o det har hänt saker hela tiden. Vilket underbart jobb jag har fått. O Rögle gick lika mot Luleå. Fast förlorade i övertid. Dock poäng. Nu ska jag ta djuren o krypa ner i bingen. Maratondag imorgon.


DET GÅR SNABBT ...

när man har roligt. Eller är det roligt när det går snabbt? Vilket fall som helst så har jag haft många dagar med fullt schema. Nytt jobb som jag trivs riktigt ordentligt på. Gled in på ett bananskal. Skulle bara vara avlösare/vikarie på alla stationära objekt i Helsingborg. Med vips så kom en beställning om fler Väktare o jag fanns o fick en "prova på" tjänst som värdinna. Man träffar mycket folk o det älskar jag. Dock måste man kunna berätta om utställningarna o jag kunde ju inget. Men efter ett ton med böcker o massa rundor på utställningarna så kan jag numera berätta för besökarna vad som sker bakom dörrarna. Jag är mest intresserad av fotoutställningarna. Foton tagna ur vardagen. Har ni vägarna förbi så ska jag ge er en guidad tur.

Men denna veckan har bjudit på mer än jobb. I fredags var jag ledig o våren är. Ingen mer snö o inget mer salt på våra vägar. Så jag o Bilbo passa på att tvätta bilen. Den blev skinande ren. Skulle städat lyan oxå men ibland prioriterar man helt enkelt andra saker. Som att sitta på trappan o andas in våren o vädra djuren o bara njuta av att man mår bra.

Helgen spenderades på jobb. Det gör mig ingen att jobba helg. Men denna helgen var det reggaekväll i stan o jepp den missa man. Är fortfarande bitter. Särskilt efter att ha pratat med folk som var där. O bilderna. Såg ut som en underbar afton. Nästa gång det är Klubb Baktakt så ska jag vara där.

Måndag var man oxå ledig. Hade lovat grannen att baka kanelbullar till hennes dotters 1-års kalas. Som man givet missar då man jobbar från morgon till natt. Det drogs fram bunkar, mjöl o andra ingridienser. Vuxen som man är så hade jag rosa förkläde. Inget mjöl på kläderna. O så bakade vi. Degen ska jäsa 30 minuter. Efter 30 minuter. Inget! Den va lika liten som innan. Äsch vi fortsätter. På med kanel, socker o smör. Ner i formar. 30 minuter jäsning. Inget hände. Skit samma. In med skitet i ugnen. O sen provsmakade vi dom. JISSES! Dom gick att äta. Bakade cirka 40 stycken. Dom såg i alla fall goda ut. Vi kunde ju inte provsmaka för många. O gissa färgen på pärlsockret? Jepp det finns rosa ♥

Efter bakning va det dags för sjukgymnastik. Min fot är inte som den ska. Den somnar o är konstant iskall. Lite svullen o ömmar som Sören. Lika bra o besikta sig själv lite. Man har fyra ledband i foten o upp till knät. Alla är trassliga. O nerverna är trassliga. "Det här kommer att ta låååååååååååång tid för att detta ska bli bra" Jedrans. Jag som inte har låååååååååååång tid på mig. Ge mig en ävning så blir jag frisk imorgon. Men icke. Detta kräver sina veckor i rehabsalen på gymet. Deppade lite. Köpte sandaler till sommaren. Blev glad igen.

O mina övningar har jag kommit på att jag kan göra på jobb. Vi har en utställning som är mörk som natten. När jag går mina ronder kör jag lite övningar på vägen. Ingen som ser mig. Nytta med nöje.

Bilder från veckan

♥Mina älskade pojkar som myser med mig i sängen
Passa er tigrar o lejon för här kommer jag i mina gladiator sandaler.
Bilbo har fått ett nytt tallriks underlägg med tumme på. Så gulligt
Denna underbara utsikt har jag på mitt jobb
En av dom goda kanelbullarna

 


GÖTEBORG HORSE SHOW

6:30 ringer väckarklockan ... snooze till 6:40. Dusch, på med kläder, kamma sig, borsta tanden, kasta ut hund i garden o hämta kudden. 7:00 står man som ett vrak på gatan. Känner mig som en hemlös hund. In i bilen o upp mot Göteborg. En heldag på andra sidan Sverige väntar. Somnar någonstans på åsen. Kände jetlagen. Väl i Göteborg kollade vi in Young Riders Krafft Cup Final. Det är unga ryttare från hela Norden. Efteråt drog vi oss ner mot Avenyn o Nordstan. Göteborg är en så otroligt underbar stad. Vi möte en man som sålde Faktum. En tidning för hemlösa. Han berättade lite om sitt liv för oss. Vilken människa. Vi blev förälskade i honom. Han var varken alkoholist eller narkoman men hade ändå blivit hemlös. När som helst kan livet vända för oss alla. Vi insåg hur lyckligt lottade vi va o gick på shopping tur. Fast att vi kommer från en liten stad är man inte ovan vid storstäder. Man är ju i Lund o Malmö lite då o då. men i Göteborg sitter det hemlösa o tigger i varje hörna. Jag har ALDRIG sett så många hemlösa o utsatta. Jag ger jag dom aldrig pengar. Bidrar inte till deras missbruk. Dock köper jag alltid Aluma som Faktum heter i Skåne. Den tidningen säljs av folk som vill bli kvitt sitt missbruk o få en ny chans i livet. O vem vet om man själv kommer drabbas i framtiden? Man ska aldrig säga aldrig. Vi har en i Landskrona som var högt uppsatt lärare. Efter hans hustru gick bort tog han till spriten o nu går han på gatorna i stan.


En häst vi kunde fota. Den stod stil.

Historian bakom bilden: Kungen av Kokos är det som rider på sin Lö Hörse Dö Pinn-apel. Då isen låg som ett täcke över hela Europa red denna man från Frankrike till Göteborg. I sitt hemland var han en enkel bonde som bråkat med sin husfar och rymde. Han ville ut för att se världen o hittade Göteborg o blev sedan kung över detta land. Han gifte sig o fick tre barn. Deras slott heter Feskekörkan. Där man idag säljer ål för att hedra kungens minne.

Massa shopping o lunch fick oss på bästa tanken. Vi åker SPÅRVAGN!!! Hur svårt kan det vara? Vi vet ju vart vi ska. Vi får fråga chauffören vart vi ska av. Kastar oss på Vagn nummer 6 som vi visste gick mot Skandinavium. Ingen chaufför. Dom är inlåsta bakom glas o galler. Jävlars. Hur betalar man då? Vi rådfrågar två tanter från Frälsningsarmén. Dom har kort o vet inte hur vi utomsockens ska göra. "Ni unga flickor kan åka gratis till konduktören kommer. "Ville verkligen frälsningsarmén av vi skulle bli tagna på bargärning för att vi tjyvåker? Drog dom in oss på en kriminell bana? O jag vet inte vad följderna blir av tjyveri i detta land. Jag har inte ens giltigt pass med mig. Vi är körda. Jag misstänker att det finns kameror på vagnarna o att vi kommer med på nästa Efterlyst. "Två unga flickor plankar på spårvagnen i hela 30 minuter. Dom flydde sen söder över. Troligen till utlandet. Dom pratade skånska. Ser ni dom tillkalla omedelbart polis då dom kan vara farliga för samhället" Det finns inte en chans att jag kan sitta i finkan. Lille Bilbo. Vem ska natta honom o pussa hans mage när han fått i sig för mycket pasta?


Vi kom in på Häst sjåven. Gick in i utställningen där man kunde handla hästsaker. 14 strumpor för 100 spänn. Givet! Dock dela vi upp det på 7 strumpor för 50. Kapp! Sen hittade vi MIN HÄST! Tidningen alla hästflickor från min tid är uppväxt med. Vi yla i kör. ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ MUUUUUUUUUUULLE! Vår lille tjocka favorit häst. Lena Furberg som rita Mulle satt o signerade böcker o bilder. Vi föste undan ett hav av 7-8 åriga små flickor. O fick våra exemplar signerade. Av både Mulle o Lena


Lille söta Mulle

Sen såg vi Rolex FEI World Cup hoppning. En hoppning med den absoluta världseliten. O dom hoppar 1,60 meter högt över havet. Det är sjukt högt. Vinnare blev Jessica Kürten från Irland på Castle Forbes Libertina. Efter tävlingen va det dags för oss att rymma mot Skåne. Super duper underbar fin söndag vi har haft. Roadtrip ut över gränserna.


Hinderna från miljonte raden

Dagens skörd.

En mjuk tröja på rea, rutiga tjocka långa strumpor (fint till klänning eller varmt om snön kommer tillbaka) o ett par av de 7 strumporna. Köpte mest svarta till jobb men ett par rosa slank ner.


JAKTEN PÅ DEN FÖRSVUNNA DIAMANTEN

I fredags var det dags att hämta mina nya bänkskivor. Dom ringde på förmiddagen o sa att dom var klara. Åkte dit på eftermiddagen för jag var tvungen o städa klart o ta bort dom gamla. Åkte dit. Laddad upp till tänderna. Kommer dit o betalar o sen ska vi hitta skivorna. BORTA! Dom fanns inte. Killen som hade hand om dom hade åkt till doktorn. Tjejen i kassa till personalen "Är det någon som vet när Diamant kommer?" Får flyktigt svar. O varför kan jag aldrig hålla tyst "Ååå det är som jakten på den försvunna diamanten" Tjejen i kassan skrattar. Efter några timmar ringer dom. Mina skivor är nu klara. Hem o satte fast dom. Oj oj oj vad fint det blev.

Svart granit


RSS 2.0