PINNE, SAND O GRUSIGA ÖGON
I söndags morse trillade man ut ur planet på kastrup. Landade 6 på morgonen. Åkte tåg till lund o blev där hämtade av mammas kompis. Ett gäng med bruna pepparkakor stog frösna, tröttna o såg allmänt vilsna ut på perongen klockan 8 en söndags morgon. In i bilen o rallyfart till veberöd. Där skulle mamma byta om innan vi skulle hämta gossarna. Jag stog o stampa oroligt o ville nästan dra utan mamma. Men hon hade pengarna så jag fick snällt vänta. 120 km/h till sjöbo för att träffa min älskade kille. Väl där berättade hundpensionats ägaren hur killarna mått. Biolbo hade uppfört sig exemplarisk. Hon hatade terrier över allt annat men om det skulle bli problem i framtiden o mamma o pappa inte kunde ha honom så skulle hon ha honom. Bilbo va den andre terriern i hennes liv som fastnat i hennes hjärta. Hon tyckte jag skulle gå rak i ryggen o vara stolt över hans uppfostran. O att ha en sån fin hund som första hund. Tyvärr hade Bilbo gått ner o va smal som en pinne. Nog för att julen satt små spår på hans kropp o att han varit sjuk men jag blev ändå orolig över hur han verkligen mått under tiden han varit utan mig. Fick vänta rätt länge innan jag fick träffa min man. Först skulle Hampus o Dixon håvas in o lastas in i bilen. Sen släpptes Bilbo ut. Han såg inte mig utan jag fick kalla på honom. O då tog han fart o kastade sig i mina armar. Det va inte ett öga torrt på nån av oss. Kanske Bilbo fått grus i ögat o det var därför det kom en tår. Men mina tårar åkte jojo i mina ögon o det var underbart att få ha honom hos sig igen. Min älskade lille kompis. Världens collaste sådan. O nog va han smal. Han vägde 12 kilo när jag lämna honom o nu väger han 10,6. Han har dock fått super snygga benmuskler efter allt spingande på hennes ägor. Nog för att mamma o pappa har stor trädgård men dessa ägorna va ett himmelrike för en hund. O efter spåren på Bilbos annars vita kropp så såg det ut som om mannen hade sprungit snabbt som en vind. Han va brun efter lera ända upp på ryggen. Det blir ett bad för herr Bilbo när jag kommer hem. Efter hämtning av djur så lastade jag bilen för att köra hem till mitt eget.
Lastade in hundra väskor o fick nästan panik när jag insåg att allt detta ska packas upp, tvättas o in i skåp o garderober. Bara till att börja packa upp. Bilbos filtar va fulla med frus o nu va hela golvet täckt av ett lager. Fick minnen från thailand. Jag saknar solen så jäkla mycket. Det är för kallt i sverige för såna som mig. Jag orkade inte mer utan la mig på soffan för att deppa. Nog för att jag har vänner, familj, jobb o Bilbo i sverige men jag fixar inte vädret. Jag mår fysiskt o psykiskt dåligt över att ständigt frysa. La mig i fosterställning o försökte sova lite. Tror nog att mina känslor beror mycket på att jag varit på resande fot i 18 timmar o inte sovit så bra på 24 timmar. Sov i vad som kändes som hundra år. Va bara en timme :) Här kanman inte ligga på lat sidan. Ner o fyllde tvättmaskinen med skörden man fått med sig hem. Lika bra o ta tag i det. Sen kom Linda o Sebbe förbi för att säga hej o ta emot sina gåvor. Dom stanna här nån timme. Har mycket att ta igen känns det som. Men vi har all tid i världen.
Hela kvällen satt man o försökte hålla sig vaken så länge som det var möjligt. Man vill ju försöka komma i rätt fas så snabbt som möjligt. Väntade på att Beck skulle börja klockan nio. O jag som älskar Beck. Halv tio somna man i soffan. Ner o hämta tvätten o in i sängen. Kunde fan inte somna. Ögonen kändes som om dom va fyllda med grus. Jag va helt slut men kunde icke sova. Bilbo låg dessutom som ett frimärke på mig hela natten. Under täcket, flämt flämt. Upp på täcket, kallt kallt. Under täcket, flämt flämt. Till slut fick jag nog o gick upp o kläde på mig tjocka kläder o öppnade fönstret så att han skulle få lite kyla o stanna under täcket. Sen sov vi som små barn
Lastade in hundra väskor o fick nästan panik när jag insåg att allt detta ska packas upp, tvättas o in i skåp o garderober. Bara till att börja packa upp. Bilbos filtar va fulla med frus o nu va hela golvet täckt av ett lager. Fick minnen från thailand. Jag saknar solen så jäkla mycket. Det är för kallt i sverige för såna som mig. Jag orkade inte mer utan la mig på soffan för att deppa. Nog för att jag har vänner, familj, jobb o Bilbo i sverige men jag fixar inte vädret. Jag mår fysiskt o psykiskt dåligt över att ständigt frysa. La mig i fosterställning o försökte sova lite. Tror nog att mina känslor beror mycket på att jag varit på resande fot i 18 timmar o inte sovit så bra på 24 timmar. Sov i vad som kändes som hundra år. Va bara en timme :) Här kanman inte ligga på lat sidan. Ner o fyllde tvättmaskinen med skörden man fått med sig hem. Lika bra o ta tag i det. Sen kom Linda o Sebbe förbi för att säga hej o ta emot sina gåvor. Dom stanna här nån timme. Har mycket att ta igen känns det som. Men vi har all tid i världen.
Hela kvällen satt man o försökte hålla sig vaken så länge som det var möjligt. Man vill ju försöka komma i rätt fas så snabbt som möjligt. Väntade på att Beck skulle börja klockan nio. O jag som älskar Beck. Halv tio somna man i soffan. Ner o hämta tvätten o in i sängen. Kunde fan inte somna. Ögonen kändes som om dom va fyllda med grus. Jag va helt slut men kunde icke sova. Bilbo låg dessutom som ett frimärke på mig hela natten. Under täcket, flämt flämt. Upp på täcket, kallt kallt. Under täcket, flämt flämt. Till slut fick jag nog o gick upp o kläde på mig tjocka kläder o öppnade fönstret så att han skulle få lite kyla o stanna under täcket. Sen sov vi som små barn
Kommentarer
Trackback
