Det är fiiiiiiiiiiiiiint väääääääääääääder ... mög snö

Onsdagen började med att hoppade upp ur sängen. Glad som en fågel. Här skulle det fixas o handlas. Mamma o pappa skulle komma på middag klockan . Alltid lika kul o bjuda familjen på mat. Skulle bara byta strumpa på Bilbo. Då såg vi att hans onda fot va svullen som en vattenfylld handske. Illröd o håret stod rakt upp så ont han hade. Ringde veterinären o det var bara att komma upp. Grät lite. Ringde en kompis som snällt fick köra. Svårt att köra när man har tårar i ögonen o samtidigt ska hålla koll på sjuk hund. Upp o in till doktorn. Han har fått inflammation o bakterier i såret. Så jävla trött man blir. Grät en skvätt till. Fattar inte hur mycket man ska behöva gå igenom innan detta är över. Han har legat sen den 23 december så han kan inte direkt fått nya bakterier från sängen eller soffan. Hade han varit ute i trädgården o sprätt o haft sig så hade jag fattat lite men just nu är allt bara skit. O pengarna börjar sina. Just nu har jag lagt ut 7000 kr. Visst får man tillbaka lite men det tar sin tid.

Svårt o se men detta är hans onda o svullna fot

Efter vårt lilla äventyr i helsingborg o en driva tårar åkte jag hem för att laga mat. Sparrisrisotto med panerad fläskfilé o kladdkaka med romgrädde. Vi hade jätte trevligt o  det va skönt att mamma o pappa kom o fick mig på bättre humör. Men så fort dom åkt o man va ensam kom tankarna o tårarna. Befinner mig just nu i ett jävla mörker o har svårt att se ljuset som kan finnas i den omtalade tunneln. 2010 skulle bli mitt år o så börjar det med skit. Men nu kan det bara bli bättre. Orkar inte med fler motgångar. Tårarna är snart slut. O jag saknar min lille Belsibub. Mannen som alltid får mig glad. Han som får tuppjuck o springer runt som en galning o får mig att skratta. Långa promenader. Lek o mys. Nu sover han bara o är så deprimerad att det gör ont.

Var är mitt ljus?